En dag på förskolan med mitt barn lyssnade jag på fröken som läste sagan om ”Den Regnbågsfärgade fisken”. Alla andra fisk ville ha ett färgat fjäll från fisken, men fisken var rädd och vill inte dela med sig (av sin egen kropp). Det slutade med att fisken blev ensam och ingen ville leka med henne för att hon aldrig delar med sig av sina regnbågsfärgade fjäll. Sensmoralen, du äger inte din egen kropp. Fröken var glad och förklarade för barnen att man ska dela med sig så att alla blir vänner igen. Förstummad gick jag därifrån och funderar nu på skadan som vi åsamkar barnen på det sättet när vi låter staten ”uppfostra” dem?


Alla kollektiva rörelser i historien har byggt sin framgång på en grundläggande egenskap hos människan som ett socialt däggdjur. Vi är alltid i stort behov av att ha ett socialt sammanhang. Dock, själva idén om att kollektivet kommer före individen strider mot vår biologiska natur som en självständig organism. Därför det är avgörande för alla kollektiva ideologier med individuppfostran. Man ska uppfostra människan till att vara kollektivistisk och aldrig självständig. Självständighet beskrivs som en dålig egenskap och förknippas med egoism. Och för att många ska köpa det uppenbara och helt ologiska resonemang börjar man plantera idén från tidig barndom. Man ska börja med det så tidigt som möjligt när barn har svårt att ifrågasätta vad vuxna säger. På det sättet kan vi skapa fler kopior av oss själva med exakt samma tankemönster och den falska stoltheten över en inhuman ideologi.


Det handlar alltid om att hjärntvätta barnen till vad kallas ”goda medborgare” så tidigt som möjligt. På det sättet tror de här barnen som vuxna att dessa tanker som vi förser dem med idag är deras egna. De kommer som vuxna per reflex gå i försvar för något de aldrig har valt. Vi förstör inte bara våra barn. Vi förstör alla dessa möjliga framtidsalternativ som våra barn kan ha utan att bli hjärntvättade. Vi förstör för oss själva en bättre framtid med självständiga individer.


Jag kommer ihåg min egen barndom som 6 åringar vi stod på skolgården under 40 graders värme för att läsa hyllningar för den stora ledaren. Långa tal hölls upp för att förklara fördelarna med den arabiska Baath socialism och nackdelarna med den imperialistiska kapitalism. År ut och år in, tills den dagen på Bagdadsuniversitet 1998 när vi tvingades in i aulan för att föreläsaren ska förklara för oss ”hur dåligt det amerikanska valsystemet”. Då hade Saddam suttit vid makten i nära 28 år, ändå, alla satt och undervisades om den korrupta valsystemet i USA.


Islamism liksom socialism sätter stor vikt vid att uppfostra den ”goda troende människan”. Barn ska helst inte beblanda sig med andra barn från andra miljöer och kulturer än den islamistiska därför är det viktigt med egna skolor och egna förskolor, egna isolerade områden. Viktigt också att markera att alla andra (precis som den regnbågsfärgade fisken) är inte våra vänner. Vuxna i den islamistiska miljön ser det som sitt moraliska ansvar att uppfostra barn till religiösa individer som sätter kollektivet (Umman) över sitt eget tycke och vilja.


Enligt den kollektivistiska uppfostringsmodellen en lyckad barnuppfostran är att dubblera antalet individer som tycker likadant och kan rabbla upp samma argument för samma frågeställningar. Det handlar aldrig om barnen egentligen. Det handlar om att bevara den rådande ideologi till vilket pris som helst.


Men, vad är det för fel med att lära våra barn solidaritet, jämlikhet och osjälviskhet? Det är förstås inget fel med de fina orden, felet ligger i att barnen får aldrig chansen att välja vara det. De tvingas in i det tankemönster och då blir resultaten ytliga. I slutändan får vi en generation som rabblar upp dessa begrepp stup i kvarten utan att ens förstå innebörden av dem. Vi får politiker som vill bekämpa rasism med ras-register, tjänstemän som inte lyfter fingret när en hedersutsatt kvinna ber om hjälp och ett helt folk som inte reagerar när staten tar mer än 50% av vad de tjänar i skatter. Systemet producerar kopior för att uppehålla enbart systemet och har inget intresse av att främja egna val.


Men hur skyddar vi våra barn så att de ska få växa till egna självständiga individer och inte mals till ideologisk styrda och färglösa individer via våra skolor, tv-program och böcker? Hur skyddar vi våra barn från att bli dåliga kopior i ett dåligt system? Hur?


Bassam Al-Baghdady

Följ mig på Twitter @Bassamius

Facebook Comments

Let me know what do you think?

Shares